Att stå mellan olika alternativ - Asperger.

Att stå mellan olika alternativ kan ibland vara enkelt, men ibland oändligt svårt. Ibland gör det att jag fastnar totalt och ballar ur. Om jag till exempel ska välja kläder på morgonen innan skolan och kläderna inte känns bra, t.ex. att jag inte hittar någon kombination som passar (jag har inga extrema fetischer på hur kombinationerna ska se ut men rosa och grön känns inte alla gånger så najs tillsammans liksom). Om jag liksom inte hittar några kläder som passar bra, känns bra och som jag inte redan använt den här veckan så har det hänt att jag inte klarat av att gå till skolan den dagen, eller kommit försent ännu mera på grund av det här.

 

Det kan även bli svårt att stå inför olika val om jag är på mataffären och inte riktigt har en klar bild av vad jag ska köpa, utan jag bara vill "ha något". Då kan det blir rätt svårt att välja mellan kakor eller glass, eller kanske båda? Eller ska jag ta choklad? Eller nej, jag gillar cheeze balls mer. Fast vilket är nyttigast? Eller skitsamma, jag bryr mig inte. Vilket är billigast? Yolo, det får kosta vad det vill. Tankarna går åt alla håll samtidigt och jag har skitsvårt att bestämma mig för vad jag ska ha, även om det i slutändan inte spelar så stor roll när jag väl kommit hem. Eller gör det det? Kanske ångrar jag mig faktiskt när jag kommit hem med glass och inte choklad. Det kan bli att jag står på affären en bra stund och går mellan dom olika hyllorna och analyserar vad som är bäst att ta. 

 

Val som är riktigt jobbiga är också när någon ger mig olika alternativ och jag ska svara direkt. Vill jag ha det på det viset eller på det viset? Inte vet jag. Jag säger jätteofta "jag vet inte" typ hundra gånger, vilket känns pinsamt faktiskt. Men jag har skitsvårt att bara klämma ur mig ett svar, för jag vill ju gärna hinna tänka lite först, och hur ska jag hinna komma fram till ett svar på 5-10 sekunder mitt framför ögonen på någon under tidspress? Hell no.

 

Jag blir som en gnällig småunge ibland när jag blir frustrerad och vilsen. Det kan hända till exempel om mamma undrar om vi ska göra något, men att vi lika gärna kan stanna hemma. Då kan jag bli lite gnällig, för jag kanske vill göra det där, men samtidigt så orkar jag inte och bara vill stanna hemma. Jag kan liksom inte bestämma mig. Jag vet inte ens själv vad jag vill.